Fartygets historia
Segelfartyget Libelle har många liv bakom sig.
Hon byggdes 1930 på varvet Cranz Neuenfelde i Kappeln, Tyskland, som ett seglande handelsfartyg, 28 meter långt (plus ett peke på elva meter) och troligen utrustad med gaffelrigg och en ganska klen hjälpmotor på 30 hästkrafter. Namnet blev Libelle, som betyder "trollslända" på holländska – något som känns passande för en båt med så mycket rörelse i sig.
Vid ett tillfälle fick hon namnet Prince Hamlet, men idag heter hon återigen Libelle och är registrerad i Sverige.
År 1943 – mitt under andra världskriget – byggdes fartyget om till motorfartyg. Seglen togs ner och ersattes med en rejäl dieselmotor på 130 hästkrafter (av märket M.A.K.), och både styrhytt och byssa på däck tillkom. Att hon överlevde krigsåren är ett smärre under, men det gjorde hon – och fortsatte sedan sin kustfart fram till 1980-talet.
Då tog ett danskt gäng över, riggade upp henne igen – denna gång med stagsegel – och började bygga den inredning som idag utgör hjärtat av Libelle under däck. Enligt loggboken bar det av mot både Västindien och Medelhavet, där hon tycks ha seglat i flera år.
1987 tog Tekla Küster över rodret. Hon färdigställde inredningen och registrerade Libelle som ett tyskt traditionsfartyg med rätt att ta upp till 50 passagerare. Hemmahamnen blev Heiligenhafen, en liten turistort i norra Tyskland. 1996 tog Teklas bror, Horst Küster, över. Han fullföljde arbetet med inredningen och drev fartyget fram till 2009. Under hans tid fungerade Libelle bland annat som seglarskola för barn och ungdomar, och under vinterhalvåren som vandrarhem för havsfiskare.
Och nu? Nu ligger hon tryggt i Oxelösunds gästhamn, ombyggd till ett vandrarhem för dig som gillar när varje vägg har något att berätta.